Tentanervositet

När jag skriver detta fattas några minuter till nio. Jag sitter och är rastlös som bara den och hittar inte på något särskilt att göra, så det fick bli att man skrev i sin blogg istället.

Efter att ha haft datorn avslagen nästan hela dagen (vilket är mycket ovanligt) slog jag på den för ungefär en kvart sedan. När jag loggade in på msn upptäckte jag att jag hade 7 nya e-postmeddelanden (vilket också är mycket ovanligt). Tyvärr visade sig alla sju vara någon form av nyhetsbrev, vilket faktiskt är ganska vanligt, om man tittar på vad jag får i min inkorg.

Inte var det någon som ville prata med mig heller. En är online men hon pratar väl med någon annan eller gör något annat. Det är inte min sak att lägga mig i den saken. Det enda jag vet relativt säkert är att om jag inte hittar ord för nästa mening inom ett par sekunder, för att inte säga någon sekund, så börjar händerna leta efter något annat att hålla på med.

Som sagt, rastlös utav bara tusan.

Då hör till saken att det går inte särskilt långsamt att skriva dessa rader heller. Man kan väl gissa på att jag för närvarande ligger på 100-120 tecken per minut eller mer. Jag skulle i vilket fall som helst tro att det skulle ta mig ungefär 10 minuter att skriva en A4-sida i det här tempot. Vi snackar med andra ord racerskrift på händer och fingrar. Detta beror naturligtvis på att jag använder fingersättning och är rätt van vid att skriva på maskin, men det beror lika mycket på att jag alltså är rastlös utav bara tusan.

Inte kan jag variera språket särskilt mycket heller. Nåja, tanken med en blogg är väl att den ska vara mer spontan än klassiskt välskriven. Fast det är ju trevligt om den är bägge och i och för sig!

Nu var det en jag ville chatta med och som uppenbarligen inte hade någonting emot att chatta med mig så nu får jag fördela gracerna litet grand. Med en god portion tur så innebär det att jag inte ska upprepa mig fullt så mycket i fortsättningen.

Men man skulle ju t.ex. kunna skriva lite grand om det som rubriken hävdar att det här ska handla om. Tentanervositet alltså.

Jag brukar inte drabbas av det. Jag brukar vara rätt lugn ihop med tentorna. Ibland händer det att jag är osäker. Och fåniga småfel är jag rätt bra på dessutom kunde jag kanske vara mer disciplinerad många gånger så det har väl haft sina orsaker.

Men den här gången känns det annorlunda. Jag tror mig faktiskt om att vara nära nog pålåst inför tentan och känner mig faktiskt nästan trygg med att kunskaperna räcker. Trots det känner jag mig faktiskt rätt konstig. Rastlös, samtidigt mår jag nästan illa av själva nervositeten. Jag vet att jag behöver sova men vete fåglarna hur bra det kommer att gå med den saken. Slappna av känns väldigt avlägset just nu.

Till det hör att det känns som att jag skulle behöva ha 17 grader inomhus ungefär för att inte svettas floder, eller det känns i alla fall så. Mellan varven blir jag medveten om att min ämnesomsättning måste gå på högsta varv just nu. Det är inte så jäkla bra att den gör det när klockan är nästan halv tio på kvällen och man ska upp typ kvart i sex dagen där på.

Så det är väl bäst jag slutar med det här och försöker komma ned i varv istället. Så sakteliga.

Annonser
Det här inlägget postades i Hälsa. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s