Minnet har återvänt

Skrev ju igår kväll att jag inte kommer ihåg hur jag kom att tänka på kontraster.

I natt kom jag på det. Sara Vargas bidrag till Svenska melodifestivalen. Om ni vill veta vad jag är ute efter, lyssna först på den lite slarvigt, gärna medan ni gör något annat (låten heter föresten Spring för livet). Första intrycket man får är ungefär trallvänlig barnvisa.

Lyssna sedan på texten!! Då inser man snabbt att den här melodin är då ingen barnvisa.

Just den kontrasten tycker jag är häftig. Ännu mer häftigt är att hela hennes senaste platta är fylld av just denna typ av melodier. Den handlar om att man måste våga lämna en misshandlande partner (utan att gå in på privata detaljer, det finns en anledning till att jag inte specificerar kön).

Det är ungefär som den enda Rocklåt (och då menar jag Rock på gränsen till Metal, inte Jerry Williams eller Elvis Presley) som handlar om Passionen med stort P. Night of Passion.

En annan låt i samma stil är Markolios “Kärlekssång från mig”. Som är en smäktande ballad om att hans flickvän inte ska vänta sig några smäktande ballader.

Vill man sedan ha lite tyngre musik kan jag rekommendera Lisa Ekdahls låtar “Vraket” och “hjärtat var rispat” där vispop möter metal på klassiskt Lars Winnerbäckmanér, med rätt spännande resultat. Eller så kan man gå hela vägen med Metallicas “No leaf Clover” som är en helt underbar hårdrocksballad. En vacker hårdrockslåt. Rätt häftig kombination va?

Som sagt, jag gillar kontraster.

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s