Del 2, jo det låter bra, men till vad nytta?

Bruttonationalprodukten, BNP det är summan av alla varor och tjänster som köps och säljs varje år. Hela Sveriges omsättning kan man säga. Det får man lära sig i grundskolan. För att man ska kunna jämföra BNP mellan olika länder dividerar man sedan BNP med antalet invånare. Detta får då inte heta omsättning per invånare, av någon outgrundlig anledning. Det får heta BNP per Capita.

Denna siffra stiger i allmänhet, åtminstone med marknadsekonomi, som vi har till exempel i Sverige. Stiger den mycket pratar man om högkonjuktur, stiger den lite pratar man om lågkonjuktur. Och faller den så pratar man om ekonomisk kris. Hur mycket BNP per Capita stiger, det är det som är Sveriges tillväxt.

Denna tillväxt tillmäts oerhört stor betydelse.

Först om tillväxten är tillräckligt stor kan man börja tänka på andra saker. Som att börja ge skolan mer resurser igen, efter de kraftiga nedskärningarna i början på 1990-talet (skolan har alltså inte blivit satsad på igen under tjugo års tid!).
Först om tillväxten är tillräckligt stor kan vi förvänta oss att arbetslösheten går ned.
Först om tillväxten är tillräckligt stor kan vi börja leta åtgärder för att även Funktionshindrade av olika slag ska få börja jobba.

Ungefär så brukar det låta. Och det är klart att det ligger ju givetvis något litet bakom det där resonemanget, för om vi handlar mer, då får företagen jobba mer, då behöver företagen mer personal, då sjunker arbetslösheten, då får vi in mer i skatt och då kan vi börja tänka på de funktionshindrade och har råd att satsa på skolan.

Detta förutsätter dock att det vi handlar produceras och distribueras inom Sveriges gränser och att skattenivåerna hålls konstanta. Nu är det så att det vi köper mestadels produceras i sydostasien. Om vi alltså börjar handla mer så blir det mer pengar i Kina! Och skattenivån hålls inte konstant, för regeringen sänker skatterna istället.

Och tillväxten blir värdelös!!

Jag lovar er, det är så. Eftersom tillväxten endast mäter hur mycket varor och tjänster vi som nation gör av med på ett år tar den inte någon som helst hänsyn till om hälften av landet lever livets glada dagar medan den andra hälften ligger och svälter i rännstenen. Den tar ingen som helst hänsyn till om tillväxten kommer sig av narkotikahandel och prostitution, om nu båda skulle råka vara lagligt, som jag har för mig det är i Holland. Tillväxten tar heller ingen hänsyn till om vi överhettar ekonomin så det kommer surt efter. Tillväxten tar inte heller någon hänsyn till miljön.

Och ganska politiker många hävdar, när man börjar tumma på dem, att det är viktigare med tillväxt än att vi satsar på miljön!

Det är ett resonemang jag inte kan stödja. Om vi förstör vår planet, vad har vi då för nytta av tillväxten??

Det var faktiskt exakt det resonemanget som gjorde mig till miljöpartist. Om jag har barnbarn om 40 år vill jag inte behöva (försöka) förklara för dem att vi var mer intresserade av att ha den nyaste tekniken än av att ta hand om vår planet, så det är därför den är en ruinhög. Jag vill kunna berätta för dem hur Sverige var ett av de ledande länderna runt att faktiskt börja ta hand om vår planet.

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Del 2, jo det låter bra, men till vad nytta?

  1. Mattias skriver:

    Lite mer att tänka på, apropå det här:
    Praktiskt taget hela den industrialiserade världen använder uteslutande växelström i sina stamnät, ett val man gjorde för omkring etthundrafemtio år sedan. Ett av de mer grundläggande argumenten den gången var det tekniskt sett helt riktiga konstaterandet att likström inte tillåter högcentraliserad produktion.
    Man kunde mycket väl ha valt omvänt, men då skulle produktionen behövt anpassas till konsumtionen – och det vore ju läskigt. Eller…?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s