Sådant här gör mig skeptisk

Låt mig börja med vad som gör mig skeptisk. Nämligen den här artikeln:

http://www.aftonbladet.se/kultur/article13755068.ab

Tror jag då att artikeln är båg.

Ingalunda. USA är det etablerade I-land jag känner till med störst inkomstklyftor. Faktum är att jag tror att det är Hollywood, Wallstreet och mytbildningen kring exempelvis “The Big Apple” som gör att vi inte klassificerar USA som det U-land det på många sätt är.

Det vore konstigt om detta inte leder till protester.

Vad är jag då skeptisk till?

Jo, svensk Main-streem-journalistisk. Till denna Main-stream-journalistisk hör att man aldrig avslöjar sina konkurrenter med byxorna nere, ens om de verkligen har gjort bort sig. Detta medför två saker:

  1. Det man läser i tidningen blir urvattnat och tamt. Man vet ungefär vad man kommer att få läsa i tidningen varje dag och man vet att det står ungefär samma sak oavsett vilken tidning man läser. Undantag förekommer, oftast är det då ett “avslöjande” som den tidningen är först med. Som SvD om upphandlingen av sjukhusmat i Stockholms län eller Aftonbladet som är snabb på att avslöja/svärta ned politiker.
  2. Journalisterna jobbar inte “på tå” på de sätt de borde göra. Om Liza Marklund hade fått vänja sig vid på Expressen att skrev man något osant fick man schavotera i Aftonbladet inom en vecka hade Gömda helt säkert sett annorlunda ut, om den överhuvudtaget skrivits. Det finns massvis av exempel där journalister tar sig oerhört stora friheter, vad det verkar fullständigt utan konsekvensanalys, eller med den fasta övertygelsen att det blir aldrig några konsekvenser för journalisten personligen hur mycket goja de än skriver.

Och är det så att man har någon synpunkt på materialet i konkurrenternas tidningar skrivs det antingen i en personligt laddad kolumn (som när Jan Guillou går hårt åt den mer högerinriktade pressen) eller, som i detta fall, i kulturdelen. Säkerligen vet Aftonbladet med Jan Hellin i spetsen mycket väl om att de allra flesta läsare aldrig läser kulturdelen och de mest laddade artiklarna göms alltså mer eller mindre medvetet undan möjligheten med ett Scoop.

Tänk er till exempel att Aftonbladet låtit artikeln om de allienerade journalisten som handlade om att pressen skriver gott om Reinfelt och ont om Mona Sahlin (var det då) med att kritiskt granska sina egna artiklar och därefter smälla till varje gång DN eller Expressen gjorde om tabben. Hur hade valrapporteringen blivit då? Hade SVT i den stora slutdebatten producerat ett kverulantreportage där en gnällgubbe fick klaga på att de rödgröna, och mest av allt miljöpartiet, ville höja bensinskatten men inte satte åt borgarna om hur glesbygden ska få del av modernare bränslen? Vi kan bara gissa, vi får aldrig veta.

Tänk er nu att Aftonbladet, istället för att gömma undan artikeln om den Arabiska våren i USA i kulturdelen haft ett större reportage i Aftonbladet Söndag om den rödgröna rörelsen i USA och dess snabba frammarsch (jag har nämligen precis för mig att det är på det viset, dock inte säker) istället för bantingsartiklar, relationsrådgivning och matrecept. Eller komplement till i alla fall.

Hur mycket skulle inte det gynna tidningsläsandet? Hur mycket skulle det inte ge lite färg och omväxling i vårt tidningsutbud? Hur mycket skulle inte det gynna förtroendet för pressen, inte minst eftersom det skulle leda till mer sakliga artiklar, inte minst i våra kvällstidningar.

Istället verkar tidningarna leva i sin egen lilla värld. Jag blir skeptisk till tidningarna och jag är långtifrån ensam om den saken.

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s