Att skilja på sak och person

Det pratas ganska ofta om att man måste skilja på sak och person. Det borde dessutom pratas om detta ännu oftare. Vanligtvis menar man då att man inte ska döma ut en person på grund av vad den personen gjort.

Det är skillnad på att bete sig som en imbecill pappskalle och att vara en. Min erfarenhet är att den vanligaste anledningen till att man gör fel är inte att man är ondsint, ointelligent eller intellektuellt handikappad på något sätt. Den vanligaste anledningen till att något går på tok är att någon inte tänker. Helt enkelt för att man har för bråttom, inte har tillgång till alla fakta eller helt enkelt är lite mänskligt tanklös.

Ibland kan det dock vara tvärt om. Det är inget fel på saken, men den har använts fel av någon som av någon anledning tänker helt galet. Det är helt enkelt fel person eller fel personer som tagit hand om någonting som i grunden är rätt.

Ett sådant exempel är Etanol som fordonsbränsle. Etanol framställd ur biomassa är i dagsläget ett nära nog idealiskt biobränsle eftersom det kräver relativt små insatser ifråga om infrastruktur, kostnaden för produktionen om den görs rätt är rimlig och bränslet har förvisso lägre energiinnehåll än bensin och diesel (det är skillnad på diesel och diesel förresten) men samtidigt självantänder det inte riktigt lika lätt som bensin, vilket kan liknas vid högre oktantal, som i sin tur innebär att det kan förbrännas mer effektivt. Med rätt inställningar e.tc. drar en vanlig Otto-motor (“bensin-motor”) cirka 20 procent mer etanol än bensin. Med fel inställningar blir denna siffra uppemot 40 procent. Det innebär ändå att en Volkswagen Golf med Etanolmotor kommer lite över 50 mil på en tank Etanol med i bästa fall cirka 70-75 procent lägre koldioxidutsläpp än om den körs på bensin. Den matchen blir svår för Toyota Prius eller Chevrolet Volt att matcha, i synnerhet om man tar med i beräkningen att hybridbilen är mycket mer komplicerad att tillverka.

Nu inträffar emellertid ett litet problem. Som inte är ett litet problem utan ett stort problem. Alldeles fel människor får hand om detta med Etanolproduktionen. Det gör att knutet till Sverige/EU finns idag två olika sätt att få fram Etanol. Bägge är ur miljösynpunkt på ren svenska åt helvete.

Alternativ 1: Man framställer för mycket vin med stora mängder konstgödsel och bekämpningsmedel. För mycket vin. Så det vin som inte går att sälja destilerar man och renar från fruktsyra och liknande med användning av stora mängder fossila bränslen och säljer sedan som bioetanol!! Detta är naturligtvis vansinne och miljön gynnas inte precis.

Alternativ 2: Man drar igång jättelika projekt i Afrika eller Asien med tveksam nytta där det hittills inte producerats en droppe Etanol. Däremot misstänker man ju att det är regnskogsmark som köpts in…. Mer finns att läsa på denna länk: http://www.e24.se/entreprenor/produkter-och-innovationer/etanol-jesus-kom-till-byn_3164080.e24#xtor=AD-500-%5Be24.se%5D-%5B3164080%5D-%5BBox%5D-%5Baftonbladet%5D-%5B%5D-%5B%5D

Nu kommer två andra alternativ.

1. Från sockerrör. Avfallet från produktionen förvaras i rötningsanläggningar som ger biogas, biogasen används bland annat för att förse kraftverken och omgivande bebyggelse med el. Det är så här Etanol framställs i Brasilien. Miljömässigt förträffligt, enligt fabrikens egna uppgifter ger till och med produktionen en nettominskning av koldioxidutsläppen. Problemet är att få hit Etanolen.

2. Från sockerbetor. Man gör som ovan men använder sockerbetor istället som är betydligt mer lämpligt för europeiskt klimat. Det gör att man får en lokal produktion Etanol som alltså inte drabbas av transportproblematiken. Denna variant har bara en svaghet. Den har mig veterligen inte testats i praktiken!

Istället för att testa den lösning som ligger serverad med silverbestik mitt framför näsan har alltså Sekab och bilförsäljaren Per Carstedt gått över medelhavet efter vatten och investerar i tveksamma projekt i bland annat Tanzania, Mocambique Gana och Tongo. Istället för att bli en bra satsning i att verkligen få ut biobränslen i landet blev också pumplagen närmast farshartad eftersom Etanolframställningen sköts på det sätt som beskrivits ovan och allt mindre av den svenska etanolen är brasiliansk, miljövänlig, etanol.

Men det är fortfarande inget fel på Etanolbränslet som sådant, bara det hanteras och framställs rätt, vilket kräver att rätt folk har hand om det. Istället för kompetent folk har det dock hamnat hos politrucker inom EU och bilhandlare med tveksam moral.

Jag blir så trött!

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s