En seger som påminnelse

Till att börja med: Grattis Loreen, Grattis Fredrik Kempe, Grattis Thomas G: son. Alla de 372 poäng som tillföll Sverige igår gick till er. Plus koreografen som jag inte vet vem det är. Eftersom Lorine (som hon egentligen heter) också är producent skulle det inte förvåna mig om hon själv stått för koreografin.

Men Loreens seger, en av Sveriges största genom tiderna, väcker också en fråga till liv, en gammal synpunkt jag har på ett av våra största TV-program. Mer om det om något stycke eller två. Låt mig bara konstatera först att Loreens seger är en av de största framgångarna genom tiderna för Sverige. Det är egentligen bara ABBA 1974 som smäller högre. Kan man veta det undrar kanske ni. Jadå, det är bara att titta på poängen. ABBAs seger var Sveriges första och dessutom inledningen på en internationell musikkarriär som inget svenskt band mig veterligen inte har kunnat matcha varken förr eller senare. Det går inte att slå. Punkt.

Men Herreys vann med 8 poäng, Charlotte Nilsson som hon hette då (Perelli numera) vann med 17 poäng’s marginal och Carola vann på flest 12: or, med Noll (?!) poängs marginal. Loreen vann igår med 113 poängs marginal. Visst har man då dubblat antalet deltagarländer men även om man dubblar Charlotte Perellis segermarginal är hon inte i närheten av samma marginal till tvåan.

Loreen hade dessutom den näst högsta poängen i tävlingens historia, vilket även det säger en del, även om det inte säger allt eftersom poängen stigit på senare år. Så man kan lugnt konstatera att Loreen står för Sveriges andra största schlagerseger genom tiderna.

Så till kritiken mot ett svenskt TV-program. Idol. I stort sett blåplankat från ett amerikanskt program (passande nog döpt till American Idol). Loreen var med där 2004 (kom fyra). Sedan försvann hon från rampljuset i sju år och var sedan med i melodifestivalen 2011 där hon kom till andra chansen. Det som idag närmast ser ut som en liten repövning innan hon verkligen drog på fullt i år.

Vad gjorde hon då under dessa sju år. Det vi vet var att hon jobbade som programledare i TV och dubbade lite film. Hon jobbade även lite på ett Café. Det enda vi vet om hennes musikaliska insats under denna tid är att hon gjorde en singel 2005 tillsammans med bandet Rob’n’Raz. Mycket troligt jobbade hon mer med musik under den tiden men det vet vi inte så mycket om.

Inte omöjligt gjorde hon som jag vet att Tove Styrke gjorde ett par år efter Idol. Hon lappade ihop det självförtroende som Idol rasserat. Idol bygger nämligen på att vidmakthålla mallen och juryn (mer eller mindre tillsammans med tittarna) mobbar utan nåd ut den som vågar gå utanför mallen genom att helt enkelt frysa ut den personen från fortsatt träning/finslipning av sin talang genom utröstning. Håll dig till mallen eller försvinn, det är Idols måtto.

Mycket kan sägas om Loreen men hur ser den mallen ut som hon passar in i?? Nej, Loreen kör sitt eget race. Det är, är jag övertygad om, en stor del bakom hennes framgångar igår kväll. 20 bidrag (minst) höll sig till mallen. Minst två (Sverige och Ryssland) gick utanför mallen.

Alltså är det så att de som står ut, är speciella och lämnar avtryck och därmed öppnar upp för att bli idoler (om vi för en stund utesluter Ricky Martin och liknande artister), de kastar man ut ur idol. Mer eller mindre sent/tidigt. Det tycker jag är ganska respektlöst mot musik som konstform (och även popmusik är också konst).

Däremot kan man ju konstatera: Att komma tillbaka efter denna komersiallistiska hjärntvätt på det sätt som Loreen gjort, det är respekt!

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s