Moderna och klassiska strider

Låt mig nu på en gång säga att jag har inga planer på att göra detta inlägg till någon slags motsvarighet till SVTs program med just det namnet.

Jag passar bara på att kommentera de nyheter som uppkommit under veckan i den mån jag anser att de behöver kommenteras.

Den nyhet som jag tycker förtjänar mest utrymme är rånet i Södertälje som inte på något sätt gick på det sätt som någon önskat. Varken polis, åklagare eller rånare. Tre rånare som med dragna automatvapen (eller vapenattraper??) rånar en guldsmedbutik (vad är det med guldsmeder som gör att så många rån på sista tiden riktas just dit???), polisen larmas av någon runtomkring och kommer snabbt till platsen. En av rånarna riktar sitt automatvapen direkt mot polismännen.

Här finns det olika uppgifter. En del talar om att rånaren också sköt, och vi pratar inte enstaka skott utan någonstans mellan 10 och 20 stycken. Andra uppgifter säger att han inte öppnade eld alls utan att polisen sköt innan rånaren sköt. Det finns en mycket enkel anledning till att jag tar den senare uppgiften med en ordentlig nypa salt. Anledningen stavas Expressen. Det är numera åratal sedan jag betraktade vår ärade kvällspress som säker källa. Vilket däremot Svenska Dagbladet antagligen gör. I en artikel från den 6 januari står det precis som det ska, att det är uppgifter från Expressen, i en artikel som skrevs igår, uppdaterades senast vid lunch idag, står uppgiften om inget skott utan källa.

Om det nu är så har nog polisen haft lite svårt att behålla det professionella lugnet eftersom det totalt avlossades ett 15-tal skott från polisens sida.

Där har jag min främsta kritik mot polisen. Jag är inte kritisk till att polisen skött. Får man ett automatvapen riktat mot sig och själv är beväpnad är det ganska naturligt att skjuta tillbaka.

Så kommer vi dock till den viktigaste delen av det hela. Sig/Sauer P226 i kaliber 9mm Parabellum är inga leksaker. Att rikta ett mer eller mindre riktigt vapen mot en grupp poliser innebär en risk att de skjuter tillbaka. Och skjuter de så skjuter de på det de ser, om du alltså är gömd bakom en bildörr så siktar de på axlarna. Skillnaden i skottvinkel mellan axlarna och mitt i huvudet är inte stor på 10-15 meters håll. Det är den bedömning rånarna uppenbarligen missade (hade de kommit ihåg den saken hade de inte riktat vapnet mot polisen).

Polisens miss å sin sida är att de inte håller avtryckarfingret i styr. Till att börja med: Om det är tre eller fyra poliser ska inte alla fyra öppna eld. Och den som gör det ska då skjuta ett eller två skott (varningsskott eller verkans eld) ta fingret från avtryckaren medan man betraktar effekten, om effekten nu inte skulle vara tillräcklig ett eller två skott till med samma procedur runt att normalläget är att ha fingret utanpå varbygeln. Behöver man trots detta mer än max tre-fyra skott måste man nog börja fundera på hur den polismannen bar sig åt för att klara det årliga skjutprovet. Detta är tredje incidenten i år när polisen behöver alldeles för många skott för att få uträttat det som behövs för att skydda sig själva och allmänheten. Alltså: Håll avtryckarfingret i styr!!

 

Så till den klassiska striden. Har redan skrivit på Facebook och Google+ om det men faktum är att de två ynglingsspel som finns beskrivna i Arn-trilogin om fyra böcker är osviklig komik.

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s