Valår

Socialdemokraterna påstår att Reinfeldt sänkt skatten med lånade pengar. Svenskt Näringsliv påstår att anslagen till offentlig sektor ökat, att det inte alls är så att skattesänkningar innebär per automatik att den offentliga sektorn utarmas av skattesänkningarna.

Bägge har mer eller mindre fel. Det luriga här är att Svenskt Näringsliv är svårare att genomskåda. Mycket svårare faktiskt.

Mer om det lite senare. Först har vi grejen med de lånade pengarna. Det är den lätta biten att genomskåda. Från ekonomifakta.se kan man nämligen ladda ned ett sk kalkylblad, gjort för Microsoft Excel, med utvecklingen av statsskulden månad för månad från 1970 och framåt. Tar man ut en sådan här tabell för tiden 2000 till 2013 får man sju år där sossarna lagt budgeten och sju år där borgarna lagt den. Det man får fram då är att under de sju första åren, med socialdemokratisk budget, drog staten in 72 miljarder mer än vad de betalade ut. Under Reinfeldts år, som varit i betydligt sämre ekonomiskt läge, betalade staten ut 13 miljarder mer än vad man drog in. Fram till december 2013 gick staten 13 miljarder back helt enkelt. Här ska sägas, innan ni blir alldeles för förfasade över de 72 miljarderna, att Sveriges statskuld i december 2013 var 1277 miljarder. Vi har lite lån att amortera på helt enkelt.

Totalt sett måste jag alltså ge Reinfeldt och Borg godkänt i den här delen av den ekonomiska förvaltningen. Vilket å andra sidan innebär att de miljarder som lagts på jobbskatteavdrag, RUT (jäkla namn för övrigt! feministen i mig protesterar) och borttagande av fastighetsskatt på alla fastighetslag utom husen för de som har det sämst (=hyresrätter) hade kunnat lagts på annat. Man hade t.ex. kunnat ha kvar räntesubventionerna av hyresfastigheter. Eller gett kommuner och landsting betydligt mer pengar med tanke på sjukvård och skola.

Här kommer vi nämligen till steg två. Svenskt Näringsliv har nämligen utnyttjat att procent är en oerhört svår del av matematiken. Om någonting ökar med tio procent om året ökar det nämligen inte med 100 procent, som man skulle kunna tro. Det ökar med drygt 120 procent! Detta eftersom 10 procent år 2 mäts på Ursprungsvärdet + ökningen år 1. Framåt år 5 (där 10 procent mäts på ursprung + fyra tidigare ökningar) börjar skillnaden bli ganska tydlig.

Det här innebär att en ökning på så där 20-30 procent (lyckades inte få fram de exakta siffrorna) av anslagen till kommuner och landsting inte är något yvas över, eftersom nämligen lönekostnaderna samtidigt sannolikt stigit med ungefär så mycket. Svenskt Näringslivs påstående att man kan satsa på offentlig välfärd och samtidigt betala in mindre i skatt håller inte.

Men det är som sagt lite svårare att genomskåda.

Så varför svänger sig både sossarna och moderaternas fanclub i Svenskt Näringsliv med påståenden som är tveksamma på gränsen till osanna.

Enkelt. Det är valår.

För övrigt vill jag se en grön regering i höst!

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s