En intelligent myt motbevisas (för femtioelfte gången)

Den djurart som både jag som skribent och du som läsare tillhör, Homo Sapiens-sapiens, brukar, med rätta enligt min uppfattning, sägas vara den mest intelligenta och anpassningsbara djurarten på vår planet. Det finns arter, inte minst bakterier, som klarar mer extrema situationer, men i alla fall jag har stött på har man då fått välja egenskaper. Alltså klarar bakterien ifråga värme bra, men klarar inte kyla något vidare, eller omvänt.

Det här är, vågar jag påstå, inte någon särskilt kontroversiell åsikt.

Detta brukar också användas som argument varför man inte ska använda olika politiska eller sociala styrmedel mot folk man tycker beter sig tanklöst. Om de skulle bete sig korkat på något sätt skulle de väl upptäcka det själva?

Fel.

Människan använder nämligen bara sin intelligens när hen känner sig tvingad att göra det.

Det är det här som är anledningen till att en torpare av andrasorteringen eller modernare motsvarigheten och en bortskämd överklassperson i stadsmiljö (snobb, drönare, yuppie, bratt – de har hetat lite olika genom historien) brukar kunna ta varandra i hand när det gäller intelligensbefriade resonemang. Det handlar inte om hur rika föräldrar man har. Det handlar inte ens om hur många universitetspoäng eller vilken skolutbildning man har.

Det handlar om hur mycket man använder sin intelligens. Intellektet är som resten av kroppen – mår bra av träning. Använder man inte sitt intellekt på ett decennium eller två blir de resonemang man presenterar inte det bästa man skulle kunna åstadkomma med lite träning. Inte på långa vägar.

Människan är nämligen i grunden ett lat vanedjur. Det är först när någon tvingar ut oss på den intellektuella spelplanen som vår hjärna vaknar till liv. Och har den inte gjort det på länge så brukar det inom parentes sagt vara som när man startar gräsklipparen första gången på våren. Det spottar, fräser och hackar en del precis i början.

Jag som skriver detta är högintelligent. Vilket inte på något sätt hindrar mig från att inte vara ett spår bättre på den här punkten heller! Att jag har rykte om mig att vara klok beror på att jag fått tillfälle att öva intellektet minst lika mycket som mina genetiska förutsättningar.

Innebär det att jag går fri från detta. Ingalunda!!

Som nu när jag tog mig för att titta efter hur lång tid det tar att dammsuga hela lägenheten (något jag brukar ta som dagsprojekt i bästa fall en gång i månaden, jag erkänner!). Det tar drygt 10 minuter.

Så varför i gösse namn gör jag det inte oftare då är frågan.

Enkelt!

Jag är ett bekvämt vanedjur. Jag också.

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s