I nöden prövas vännen

Vissa, framförallt äldre, talesätt är så kloka att man måste komma upp i en viss ålder för att helt och hållet inse hur kloka de är. Det är när man vart efter åren går upptäcker fler och fler ställen där det stämmer som man inser mer och mer hur kloka de är.

Jag tror jag var 12-13 år när jag första gången fick äta upp ett kategoriskt uttalande. Där någonstans lärde jag mig att den som skapade talesättet att man aldrig ska säga aldrig var en mycket klok person. Tror till och med jag skrivit det på bloggen vid tidigare tillfälle.

I nöden prövas vännen är ett annat sådant talesätt som växer och växer för mig ju äldre jag blir. Dels blir det naturligtvis för varje gång någon sviker att det spelar på det stora taget ingen roll hur trevlig någon är när de är som trevligast, om de på något sätt visar sig vara opålitliga och inte ställer upp när man verkligen behöver dem då är det lika bra att gå vidare, krasst uttryckt.

Samma sak gäller naturligtvis tvärt om. De människor jag har runt mig som faktiskt stöttat mig när jag behöver det, de har en särskild plats i mitt hjärta. Och jag tror inte precis jag är unik i det avseendet.

Jag måste också erkänna att är det något som gör mig riktigt betänksam är de gånger jag anar att jag själv inte riktigt klarat att svara upp mot det förtroende som getts mig. Det är lika jobbigt varje gång.

Men precis som många andra riktigt bra talesätt så gäller talesättet ifråga även i överförd bemärkelse. Och det var en sådan överförd tolkning som gick upp för mig häromdagen.

Som den biltok jag är vet jag givetvis att det som för väldigt många är det som avgör om en bil är någon man gillar eller inte, eller som gör den bäst på bana för den delen, är inte vilka egenskaper som är bilens bästa egenskaper som avgör, utan hur bilen är när den är som sämst. Det spelar ingen roll hur snabb en bil (eller för den delen motorcykel) är rakt fram om den är rena katastrofen i kurvorna. Många extrema sportbilar som får köras på väg har högre toppfart än en F1-bil. Men eftersom F1-bilen är så otroligt mycket snabbare i kurvorna har gatbilen inte en chans i universum om vi pratar varvtider på en bana.

Och häromdagen när jag var ute och sprang (bokstavligt talat) upptäckte jag ett annat sammanhang där det är lika tydligt att det är lägstanivån som avgör väldigt mycket.

Det finns nämligen grovt sett tre anledningar till att jag är snabbare medeldistanslöpare idag än vad jag var som tonåring.

  • Tack vare Naprapeuten så har jag bättre balans idag, med alla fördelar det för med sig.
  • Tack vare en gymbekant och alla kilometer på löpband lägger jag upp löprundorna bättre rent taktiskt. Det gör att jag får inga sträckor när stapplar fram på ren vilja, helt utmattad.
  • Tack vare styrketräningen på gymmet går det fortare i uppförsbackarna.

Det var inte minst den sista punkten som slog mig då på löprundan. Jag har hållit i styrketräningen riktigt bra i vinter och det har jag igen i uppförsbackarna nu när jag sprang en av de första rundorna för året. Backar jag alltid kommit ihåg som plågsamma går plötsligt väldigt lätt.

Samma sak som jag upptäckte när jag för första gången sedan jag började styrketräna som jag cyklade upp till Edsbro, ungefär 2 mil norr om där jag bor och uppförsbackarna gick väldigt lätt.

Så – i nöden prövas vännen – på många sätt.

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s